Kärlek vid första ögonkastet....

Idag har varit en väldigt intressant dag! Tog jag mig upp till mysiga Kuranda via linbana genom regnskogen. Väldigt vackert. Härligt att sväva för sig själv där uppe ovanför trädtopparna.

Foto © Marianne Myrberg

Men dagen startade lite fartfyllt. Började med att min buss inte kom, hade blivit en förväxling någonstans. En annan buss med chaufför skulle försöka plocka upp mig. Det var Brian. Nu började en armé liknande operation att pussla ihop bussnätverket och få mig igenom systemet.

Foto © Marianne Myrberg - Brian i full färd med att fixa fram mig i tid.

Brian ringer Bob via komradion. Han hör ingenting. Brian ringer via växeln, Bob är nu informerad och Brian undrar om jag kan tänka mig springa över motorvägen för att bli upplockad på andra sidan. Sure! Han meddelar växeln då Bob fortfarande inte kan höra honom. Växeln säger _""Nej, nej, nej!" Hon får inte ta sig över motorvägen själv. Brian funderar. Ringer Bob direkt via mobilen. Dom kommer överrens om en plats. "No worries Marianne, we´ll get you there". Efter några minuter svänger vi av. Brian svänger runt bussen över stora vägen (säger inget mer). Stannar och ropar på Bob. Dom är nästan framme. Vi kan se dom komma. Brian öppnar dörren när Bob svänger upp bakom. Jag tackar så mycket och hoppas av.

Hoppar på nästa buss och Bob, min nya chaufför, är väldigt ledsen för vad som hänt men säger att David (min ordinarie chaufför) står och väntar med biljetterna så "No worries, We´ll get you there".

Jag hoppar in i bussen och hamnar bredvid Ian från NZ. Vi skrattar gott åt hela situationen och småpratar lite. Väl framme vid Skyrail är det lite förvirring igen. Ska jag av eller inte? Bob säger att det ska jag så jag hoppar av. Letar efter David. Ingen David.... Telefonen ringer, det är David *skratt*. Han står naturligtvis vid tågstationen och väntar. Jag är vid SKyRail. Han lovar att kasta sig i bilen och komma så fort han kan. Jag hör mig själv säga glatt "- No worries, I am here and will wait for you. Take it easy". Går ut och njuter av värmen den tid det tar för David att köra upp från tågstationen. Han är så ledsen för allt strul och mycket förvånad att jag är så glad men jag lovar att det absolut inte gör något, var en lite äventyrligare start på dagen än vanligt bara. Jag har ju inte bråttom någonstans. Han fixar en ny biljett åt mig som startar med linbanan istället för tåget och lovar hämta mig vid tågstationen när jag kommer ner igen.

Foto © Marianne Myrberg - David, glad att jag fortfarande var så glad.

Färden över trädkronorna tar ca 1,5 timme och det är underbart att sitta där för sig själv och njuta av allt det vackra. Finns två stopp man kan göra som tar ca 15 min om man vill. Jag stannade på båda.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Det här är helig mark för Aboriginer och det känns nästan. Väldigt speciell känsla här. 

Foto © Marianne Myrberg - Barron falls, säkert väldigt mäktigt under regnperioden.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg - Tåget jag ska ta ner senare syns på andra sidan Mossman gorge

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg - Nyfiken kompis

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg - Vackert och fridfullt.

Foto © Marianne Myrberg

Vandrade längs Kurandas gator och svängde in på Ian Stephens fine art Gallery. Gick omkring där inne och tittade på allt fint. Kom runt ett hörn och jag var såld! Kärlek vid första ögonkastet! En staty av en knölval i marmor av Foot Young... Blev tårögd så fin var den. Tog två sekunder att bestämma mig för att den måste jag bara ha. Tur att jag inte såg priset först... Den dyraste souvenir jag någonsin kommer köpa men den visade sig vara ett samlarobjekt och är nu förhoppningsvis på väg hem till Sverige via snigelposten (vägde över 8 kg). Är säker på att den kan värma mig i höstrusket hemma sen. Tyvärr tog jag ingen bild så den som vill se den är välkommen hem på fika om några veckor.


Vandrade längs Kurandas gator. Väldigt charmig liten stad. Finns massor att kika på här. Åt lunch och träffade på Ian från bussen igen. Hade hört om en gammal marknad så jag letade upp den.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Gamla marknaden här har lite mer Byron Bay hippi känsla över sig. Hade lång intressant konversation med Rocky och Lunar. Tänkvärt! Ska fundera på den ett tag.

Foto © Marianne Myrberg - Rocky, Amber och Lunar

Har sett några roliga toalett skyltar under min resa men den här var extra tydlig. Jag undrar om den omvända skylten finns någonstans i världen....

Foto © Marianne Myrberg

 Så sant.... Tiden, denna underbara snabbt försvinnande tingest. Att få dela någons tid är verkligen en gåva.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg - många vackra markläggningar

Foto © Marianne Myrberg - tröttis

Såg dom här roliga statyerna utanför galleri Australis Art. Gick in och där träffade ägarna Jean- Claude och Claudia. Väldigt trevliga. Pratade länge och tittade på allt möjligt vackert! Tyvärr så hade dom inget inne just nu med Weedy sea dragons.  Lovade återkomma när dom får in något. Vem vet, kanske får jag ett  till makalöst vackert konstverk eller tavla från Kuranda. Var nära att köpa en glasstaty av en Manta men tänkte att jag inte kan ha ett helt marint tema där hemma. Väntar och hoppas på en Weedy så småningom. Jag vet att den finns där ute någonstans... Den som väntar på något gott väntar alltid för länge.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Tog tåget ner till människobyn igen. En vacker tur på att mycket vackert gammalt tåg. Resan tog drygt 2 timmar i rogivande sakta mak ner genom regnskogen på andra sidan av Mossman gorge.

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Foto © Marianne Myrberg

Väl nere blev jag upplockad av David och vi hade en rolig och väldigt trevlig konversation under färden till hotellet. Han sa att jag räddat hans dag genom att vara så glad och det är ju inte illa!

Vill helst inte tänka på det för mycket men resan börjar närma sig sitt slut. Hade hoppats att jag skulle längta hem lite, men inte ännu.... Har en sista dag på stranden. Inga andra planer annat än att njuta av vackra Palm Cove. På onsdag bär det av till Hong Kong några dagar. 

Jag hoppas stormen hemma dragit över tills jag kommer hem. Lite sol som välkomsthälsning skulle vara skönt. Snälla Sverige, välkomna mig hem från din allra finaste sida!

Ha det gott så länge och hoppas ni inte blir allt för omskakade av ruskvädret hemma.

Kram!!