Thursday 19 September 2013

Trubbel i paradiset

Det pågår en stor fisketävling så vi är några som sitter och lyssnar på SSB-radion vid receptionen.


Foto © Marianne Myrberg


Hör en stressad röst som söker ”Watch dog”.  Plötsligt är jag med i ett live drama:  Hjärt-lungräddning utförs på båten Etherial som är på väg från Naku. Dom söker hjälp över radion. Watch dog säger att dom ska fortsätta hjärt och lungräddning tills dom får tag i en läkare. Anrop går ut efter en läkare i ”närheten”. Jag sitter spänt och lyssnar. Tar tid. Känns som dom hållit på länge. 

Jag och ett par från Nya Zealand lyssnar tillsammans. Mannen i paret googlar vilken ö dom precis passerat enligt senaste anropet. Uppfattade inte namnet men han säger att den är långt bort.  Han tror inte att det kommer gå bra. Dom är för långt bort. Vi väntar. En läkare svarar. Han ger dom detaljerade instruktioner på hur dom ska göra ett ingrepp jag tror kallades pre kordinal då patienten varit utsatt för CPR mer än 5 min.  Hur länge kan man göra hjärt-lungräddning, speciellt på en båt i sjö?  Det meddelas att det kommer slem ur näsa och mun. Det ska tydligen  vara normalt så dom skulle fortsätta ge kompressioner. Dom måste hålla luftvägarna fria och rengöra manuellt. Man hör att anropet görs med lätt desperation i rösten. Ingreppet fungerade tyvärr inte. Dom får nya instruktioner. Dom ska nu prova med adrenalin. 

En Dr Mell söks för  att möta upp i båt någonstans. Läkaren ber dom kontrollera status på pupillerna och man kan höra den underliggande paniken och stressen i rösten på personen på båten. Men han håller sig lugn och saklig. Pupillerna reagerar. Nu säger läkaren att han inte kan göra mer dom kan bara fortsätta och vänta på hjälp eller komma fram till hamnen. Dom ber alla båtar hålla undan längs rutten, speciellt i kanalen då dom går för full motor.  Dramatiskt. Jag kan inte gå utan att få höra hur det ska gå så jag sitter kvar.  Dom passerar nu vid Mariners Cave där vi var och dök i grottorna i förrgår. Det kändes inte så långt bort då. Kom igen nu! Ambulansen väntar nu på land inne vid hamnen. Dom har inte fått tag i Dr Mell ännu. Troligen en hjärtattack. Nu fick dom kontakt med  Beluga Diving boat som har någon typ av hjälpmedel (min båt från igår!). Dom säger att dom ska försöka möta upp. Två minuter! Go Moa!! 

Jag har världens puls och minuterna går både fort och sakta. Gud så hemskt att sitta så länge och försöka hålla liv i någon. Anhöriga orkar jag inte ens tänka på. Fy vilken skräck. Jag sitter länge och väntar på nästa  anrop. Känns som evigheter. Men nu kom det.  Patienten är nu i ambulansen! Håller tummarna!  Det är tyst länge och jag pratar lite med paret som lyssnat tillsammans med mig. Går tyvärr inte jättelång tid så ber mannen som ringt in om hjälp att hämta sin bil och få den till sjukhuset.  Han behöver ta hand om de anhöriga. Åh nej. Han återkommer i radion. Nu lugn. Meddelar att det var en kvinna och att hon tyvärr inte klarade sig. Så sorgligt. 

Livet är, om man har tur, ganska långt, men oavsett kommer det alltid kännas för kort.Var rädda om er.


Foto © Marianne Myrberg










3 comments:

  1. Du får vara med olika upplevelser!! Både bra och goda. Vi älskar dig! Ma o Pa. <3


    ReplyDelete
  2. Hu så hemskt :-(. Nu kommer du bara vara med om bra och roliga saker! :-)

    ReplyDelete
  3. Det är ju egentligen inget som inte händer varje dag. Men det är lite tankeväckande att få följa förloppet live. Man kan ju inte låta bli att tänka på det anhöriga. Men idag har jag haft det underbart. Kram!

    ReplyDelete